eirola- på väg mot målet

Här i Uppsala är helgerna tråkiga. I alla fall för min del. Jag gör ingenting förutom att vara hemma, och även fast jag hade planerat att inte göra någonting den här helgen så var det jobbigt. Å andra sidan så längtar jag alltid till de dagar jag inte har någon tid att passa, dvs, det finns inga måsten. När jag väl är där, njuter jag i några timmar, sen blir jag deprimerad.
Jag är som gladast när jag är upptagen och lever ett stressigt liv, det är så jag mår som bäst. Ett tydligt exempel är under Världscupen, så intensiv som den är, man är helt slut, men jag har ingenting emot att gå upp på morgonen för eftersom den har så kompakt schema så finns det mycket att göra, och då är jag glad.
I somras när jag jobbade heltid på Folksam var jag jättelycklig. Ok, på mornarna var jag inte glad, men dte varade i 15 minuter, och sen var jag glad och på gång igen.
Jag måste aktivera mig mer helt enkelt. Ikväll ska jag till exempel på en interviju hos Friskis och Svettis för att vara värd/barnvakt på deras anläggningar, det kan bli kul.

Nu ska jag snart åka på föreläsning.

Kommentera!!! Vilka är ni som läser?

kramkram